1957-års amerikansk-brittiska plan för att störta Syrien-regimen – nu högaktuell år 2012

Publicerad 2012-06-18

År 2003 upptäcktes dessa ”skrämmande uppriktiga” handlingar undertecknade av Storbritanniens dåvarande premiärminister Harold Macmillan och USA:s dåvarande president Dwight Eisenhower.

Det var ‘en CIA-MI6-plan för att iscensätta falska gränsincidenter som en ursäkt för en invasion (av Syrien) av Syriens västvänliga grannländer.’

Viktiga paralleller kan dras mellan då och nu.

Nedan följer en översättning av den engelska artikeln ”SYRIA: CIA-MI6 Intel Ops and Sabotage” av Felicity Arbuthnot publicerad av Global Research den 7 februari, 2012 som finns på följande web-adress: http://globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=29126

SYRIEN: CIA-MI6-underrättelsetjänstoperationer och sabotage

‘För att underlätta verkan av frigörande (eng. ”liberative”) (sic) krafter, … bör en särskild satsning göras för att eliminera vissa nyckelpersoner. … [för] att åstadkommas tidigt under upproret och interventionen, …

När ett politiskt beslut väl har fattats att gå vidare med interna störningar i Syrien är CIA förberedd och SIS (MI6) kommer att försöka montera mindre sabotage och hjälpande hand- (eng./fr. ”coup de main”) (sic) incidenter inom Syrien, som arbetar genom kontakter med individer. … Incidenter bör inte koncentreras till Damaskus …

Vidare: en ‘nödvändig grad av rädsla … gränsincidenter och (iscensatta) gränssammandrabbningar’, skulle ‘ge en förevändning för ingripande … CIA och SIS [MI6] skulle använda … förmågor inom både psykologiska och handlingsområden för att öka spänningen.’ (Gemensamt amerikansk-brittiskt läckt underrättelsedokument, London och Washington, 1957)

‘Själva begreppet objektiv sanning tynar ur världen. Lögner kommer att passera in i historien.’ (George Orwell (Eric Arthur Blair, 1903-1950.)

För den som i valet och kvalet om vad som verkligen händer i Syrien, och om president Assad, hyllad för tio år sedan som ‘En modern Attaturk’, har blivit den senaste storhetsvansinnesdespoten, till vars människor USA-ledda uppbåd av väpnade nationsstyrkor, måste leverera ‘frihet’, med massförstörelsevapen, och förstörelse av hem, folk, nation och försörjning så är här är en nyttig berättelse från den moderna historien.

Har de senare vapenskramlen mot Syrien* varit byggda på USA-brittiska regeringsdokument, upptäckta så sent som år 2003 – och sedan blivit oläsliga av luft (eller felaktigt utelämnade) även från BBC-tidslinjer, i det landet?(i)

I slutet av 2003, året för invasionen av Irak, upptäckte Matthew Jones, en docent i internationell historia vid Londons Royal Holloway College, ‘skrämmande uppriktiga’ handlingar: 1957-års planer mellan dåvarande Storbritanniens premiärminister Harold Macmillan och dåvarande president Dwight Eisenhower, undertecknande ‘en CIA-MI6-plan för att iscensätta falska gränsincidenter som en ursäkt för en invasion (av Syrien) av Syriens västvänliga grannländer.’ (ii)

 

mi6-470

Brittiska underrättelsetjänsten MI6

I hjärtat av planen var mordet på den upplevda kraften bakom dåvarande president Shukri al-Quwatli. De utsatta/utpekade målen var: Abd al-Hamid Sarraj, chef för den militära underrättelsetjänsten, Afif al-Bizri, chef för Syriens generalstab och Khalid Bakdash, som ledde det syriska kommunistpartiet.

Dokumentet utarbetades i Washington i september 1957:

‘För att underlätta verkan av frigörande (eng. ”liberative”) (sic) krafter, minska möjligheterna för regimen att organisera och styra sina militära insatser … för att åstadkomma de önskade resultaten på kortast möjliga tid, bör en särskild insats göras för att eliminera vissa nyckelpersoner.

‘Deras avlägsnande bör ske tidigt under upproret och ingripandet, och mot bakgrund av omständigheterna vid den tiden.’

Mot bakgrund av president Assads nuvarande påståenden om utländska krafter och interventioner, gränsöverskridande intrång (som Överste Gadaffis före honom, så hånade av västerländska regeringar och media – och naturligtvis, i slutändan visade sig vara så rungande korrekt) finns det några fascinerande, välgörande fraser:

‘När ett politiskt beslut har fattats att gå vidare med interna störningar i Syrien är CIA förberedd och SIS (MI6) kommer att försöka montera mindre sabotage och hjälpande hand- (eng./fr. ”coup de main”) (sic) incidenter inom Syrien, som arbetar genom kontakter med individer.

‘Incidenter bör inte koncentreras till Damaskus … försiktighet bör vidtas för att undvika att viktiga ledare i den syriska regimen vidtar ytterligare personliga skyddsåtgärder.’

Vidare: en nödvändig grad av rädsla … gränsincidenter och (iscensatta) gränssammandrabbningar’, skulle ‘ge en förevändning för intervention’, av Irak och Jordanien – då fortfarande under brittiskt mandat.

Syrien skulle: ‘fås att framstå som sponsor av komplotter, sabotage och våld riktade mot angränsande regeringar … CIA och SIS [Hennes Majestäts hemliga International Service, MI6] bör använda … kapacitet inom både psykologiska och handlingsområden för att öka spänningen.’

Intrång i Irak, Jordanien och Libanon, skulle omfatta följande: ‘sabotage, nationella konspirationer och olika starka beväpnade verksamheter’, skulle, rådde dokumentet, skyllas på Damaskus.

I slutet av december 2011 tillkännagav en oppositionsgrupp ‘Syriens nationella råd’ att ‘befria landet’, representanter träffade Hillary Clinton. Det tycks nu vara ett amerikansk-stött ‘syriskt revolutionärråd’.

Eisenhower-Macmillan-planen var för finansiering av: ‘Befria Syrien-kommittén’ och ‘beväpning av politiska fraktioner med paramilitära eller andra verksamhetskapaciteter’, inom Syrien.

CIA-MI6, planerades underblåsa interna uppror och byta ut den Baath-kommunistisk-lutande regeringen mot en västerländsk, användarvänlig en. Om detta förväntas mötas av en allmän fientlighet, planerade de att: ‘troligen behöva förlita sig först på repressiva åtgärder och godtyckliga maktutövning.’

Dokumentet undertecknades i både London och Washington. Det var, skrev Macmillan i sin dagbok: ‘en mycket formidabel rapport.’ En rapport som var: ‘undanhållen även från brittiska stabscheferna …’

Washington och Whitehall hade blivit oroade över Syriens alltmer pro-sovjetiska, snarare än pro-västerländska sympatier – och Baath- (panarabisk) och kommunistparti-alliansen, också i stort sett allierade inom den syriska armén.

Men, även politiska angelägenheter trumfades av Syrien som då hade kontroll över en oljeledning från den västerländska fyndigheten i Iraks oljefält, i dessa för-Saddam Husseinska dagar.

Kortfattat uttryckt: 1957, var Syrien allierad med Moskva (som inkluderade ett avtal om militärt och ekonomiskt stöd) också erkänt Kina – och då som nu, varnade dåvarande Sovjetunionen väst för att ingripa i Syrien.

Syrien är oförändrat som ett självständigt sinnat land, och lojaliteterna kvarstår. Det är fortfarande i stort sett vaggan av de panarabiska idealen av Baathism, stående ensam, sedan Saddam Husseins regims fall.

År 1957 orsakade detta oberoende sinnelag Loy Henderson, en senior tjänsteman på amerikanska utrikesdepartementet att säga att: ‘den nuvarande regimen i Syrien var tvungen att gå …’

Slutligen användes inte planen, eftersom, brittiska mandatet eller inte, grannländer vägrade att spela med. Men projektet i stort, bär slående likheter med verkliga händelser under det senaste årtiondet, i Syrien – och regionen.

I en nära 1957-repris, har Storbritanniens utrikesminister William Hague sagt att president Assad ‘kommer att känna sig modstärkt’ av Ryssland-Kinas FN-röst till Syriens favör.

Hillary (‘Vi kom, vi såg, han dog’) Clinton, har uppmanat ‘vänner av ett demokratiskt Syrien’, att förenas och samlas mot Assad-regeringen:

‘Vi måste arbeta tillsammans för att skicka ett tydligt budskap: du kan inte hålla tillbaka framtiden på spetsen av en pistol’, sade den filmade kvinnan som påstods titta på det utomrättsliga, illegala mordet på kan vara, eller kan inte vara, Osama Bin Laden och andra – men absolut människor mördades – av amerikanska illegala inkräktare – på den plats där massor av vapen fanns.

Ytterst ironiskt, talade hon i München (5:e februari) historiskt: ‘Födelseplatsen för nazistpartiet.’

Ryssland-Kina-vetot i FN om åtgärder mot Syrien, har fördömts av USA, omväxlande, enligt följande: ‘vidrigt’, ‘skamligt’, ‘bedrövlig’, ‘en parodi’

Ögonöppnande är en förteckning över de amerikanska veton som finns på (iii). Käksläppande dubbelmoral kan man bara förundras över (igen.).

Kanske den nedersta raden är: år 1957 var Iraks olja överst på dagordningen, till vilken Syrien hade en viktig nyckel. Idag är det Irans – och som Michel Chossudovsky noterar så kortfattat: ‘Vägen till Teheran går genom Damaskus.’ (iv)

Fotnoter
i. http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-14703995
ii. http://www.guardian.co.uk/politics/2003/sep/27/uk.syria1
iii. http://www.jadaliyya.com/pages/index/4237/us-on-un-veto_disgusting-shameful-deplorable-a-tra
iv. http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=25955

Felicity Arbuthnot är en frekvent medarbetare hos Global Research.  Global Research- artiklar av Felicity Arbuthnot

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fem + elva =