Enligt den pensionerade amerikanske generalen Wesley Clark beslutades i Pentagon redan år 2001 att USA skulle ta över sju länder på fem år.

I en intervju den 2 mars 2007 förklarade den numera pensionerade fyrstjärnige amerikanske armégeneralen Wesley Clark att han redan cirka tio dagar efter 9/11 (11:e september 2001) informerades av en generalskollega i Pentagon om att de, d.v.s. USA:s försvarsdepartement under Bushadministrationen med Försvarsminister Rumsfeld och Biträdande försvarsminister Wolfowitz, beslutat att gå i krig mot Irak.

På Clarks fråga varför kunde inte generalskollegan ge ett svar, trots att ingen information om kopplingar mellan Iraks diktator Saddam Hussein och Al Quaida hade framkommit.

NATO har bombat sig fram i Libyen

Några veckor senare återkom General Clark för att träffa generalskollegan och fick då informationen att USA skulle ta över sju länder på fem år, inledande med Irak och sedan Syrien, Libanon, Libyen, Somalia, Sudan och avsluta med Iran.

General Clark har varit Natos högste militäre befälhavare över de allierade styrkorna i Europa och senare också amerikansk presidentkandidat.

Libyens diktator Muammar Gaddafi har drivit frågan om att arabstaternas olja inte längre ska handlas i dollar utan i gulddinar (äkta guld) vilket skulle ha bringat välstånd till större delar av Afrika där valutan skulle användas som officiell valuta. Han ville alltså införande en konkurrerande valuta till US-dollarn och Euron. Dessa planer hotar den amerikanska dollarn som världsledande valuta som givit USA och dess politiska och finansiella elit en enorm makt. Då Saddam Hussein bestämde att irakisk olja skulle handlas i Euro och inte längre i dollar invaderade USA Irak år 2003.

Inget slut i sikte ännu för det framhetsade kriget i Libyen

En andra anledning för USA:s inblandning i attackerna mot Libyens ledare Gaddafi med bl.a. bombning av huvudstaden Tripoli kan vara att Libyen är ett av få länder i världen som har en egen centralbank som inte står under kontrollen av centralbankernas centralbank, Bank for International Settlements (BIS), vilket gör att landet står utanför de internationella bankirernas kontroll genom bl.a. skuldsättning och ränta. Libyens ekonomi är stark och ska ha stora tillgångar i guld. Enligt uppgift kan alla unga libyska medborgare få räntefria statslån samt sjukvård och utbildning är helt gratis i landet.

Ett ytterligare skäl är att få kontroll över Libyens råvarutillgångar i form av olja. Libyen står idag endast för två procent av världsproduktionen men ska ha stora ännu ej prospekterade oljetillgångar av hög kvalitet. Landet har också stora grundvattentillgångar vilket är mycket värdefullt i regionen.

Även om Överste Gaddafi har tystat, fängslat och skrämt upp den inhemska oppositionen så får man nog se honom som en för Afrika och Arabvärlden mindre tyrannisk diktator. Det finns exempel på långt repressivare regimer i Mellanöstern som är stödda av och allierade med USA, såsom Saudiarabien. Gaddafis styre står för en arabisk nationalism, ”islamisk socialism”, avståndstagande mot såväl kapitalism som kommunism och för ett långtgående afrikanskt samarbete. Han har bl.a. varit engagerad i de anti-israeliska demonstrationerna under Suezkrisen, hävdat att utländsk militär var ansvarig för spridningen av det s.k. svininfluensaviruset H1N1 och att Israel lönnmördade John F. Kennedy.

NATO menar att de kan skapa frihet och trygghet i Libyen med bombningar

Gaddafi anklagas nu för brott mot mänskligheten i striderna mot rebellerna som stöds av den USA- och Natoledda internationella koalitionen där även Sverige medverkar med Gripenplan för spaning. Natoländer med Storbritannien och Frankrike i spetsen står för bl.a. bombanfall mot Gaddafis trupper, huvudstaden Tripoli, officiella byggnader, Gaddafis residens och familj medan USA håller en förhållandevis låg profil utåt. Det finns nu även officiella rapporter om att även civila mål som sjukhus har bombats av den internationella koalitionen, vilket torde gå långt utöver den FN-resolution om flygförbudszon som den internationella koalitionen stödjer sig på.