När FN:s konvention om biologisk mångfald inledde sitt åttonde årsmöte i Curitiba i Brasilien i mars 2006 skulle den bioteknologiska industrins mördande utsäde att stå överst på dagordningen.
Mördande utsäde är utsäde som dödar biologisk mångfald, bönder och människors frihet. Ett exempel är Monsantos Bt. Cotton, som redan har tvingat tusentals indiska bönder att skuldsätta sig och försatt dem i en katastrofal situation som resulterat i hopplöshet och död.
Australiens, Nya Zeelands och Kanadas regeringar, som fungerar som instrument för USA:s regering och den bioteknologiska industrin, försöker undergräva EU:s moratorium för genmanipulerade födoämnen och utsäden och den så kallade ’terminatorteknologin’, som får genmanipulerade växter att producera sterila frön. Den 7 februari beslutade Världshandelsorganisationen WTO att EU:s moratorium strider mot WTO:s handelsregler. WTO sände därmed ut budskapet att medborgarnas frihet att välja vilka grödor de ska odla och vilken mat de ska äta inte har någon betydelse i en värld där reglerna skapas för att ge företagen frihet att handla och göra vinster.
Bt Cotton, en genmanipulerad bomullssort som säljs av Monsanto, har upprepade gånger skapat svårigheter för Indiens bönder sedan bolaget inledde olagliga försök med frösorten 1998, och sedan fröna kunde börja säljas kommersiellt 2002. Monsantos reklam lovade bönderna 750 kilos avkastning per tunnland och omkring 226 dollar i extra inkomst. För ett betydande antal bönder har emellertid Bt Cotton slagit fullständigt fel och orsakat förlust av hela skördar. Många andra fick en genomsnittlig avkastning på bara 150 kilo per tunnland, en femtedel av vad som utlovats.
Våra undersökningar av tidigare såningsperioder visade på en genomsnittlig avkastning på 60 kilo per tunnland i Maharashtra och Andhra Pradesh. En studie från Centre for Sustainable Agriculture visade att Bt Cotton-frön kostar bönder 36 dollar per tunnland, medan organiska frön bara kostar 10 dollar per tunnland, mindre än en tredjedel så mycket.
Bt Cotton sprejades med bekämpningsmedel som Monocrotuphos, Confidor, Tracer, Eudosulfab, Acephate, Demethoate, Imidacloprid, Quinalphos, Chlorpyriphos, Cypermethrin etc. Bekämpningsmedel sprejades i genomsnitt 3,5 gånger, till en kostnad av 59 dollar per tunnland. Ekologiska bönder använde däremot ekologiska växtskyddsmedel som Neem, Trichoderma, Panchakavya etc, som kostar mindre än 9 dollar per tunnland, knappt en sjättedel av kostnaden för Bt Cotton.
Höga odlingskostnader och låga avkastningar har lett till att indiska bönder fastnat i en skuldfälla ur vilken de flyr genom att ta sina liv. Mer än 40 000 bönder har begått självmord under det senaste decenniet i Indien – även om det riktigare kunde beskrivas som mord, eller folkmord. Mer än 90 procent av de bönder som begick självmord i Andhra Pradesh och Vidharba under bomullssäsongen 2005 hade planterat Bt Cotton.
Men biotekniklobbyister som Graham Brookes och Peter Barfoot manipulerar data för att mörklägga dessa ohyggligheter. Under ett besök i Indien nyligen hävdade Brookes att indiska bönder hade tjänat 113 miljoner dollar på att använda Bt Cotton, och sparat 45 dollar per hektar. I själva verket kostade det bönder 50 dollar mer per tunnland att använda Monsantos frö, vilket sammantaget innebär förluster på mer än 226 miljoner dollar.
Det är därför som delstatsregeringarna i Andhra Pradesh och Gujarat har stämt Monsanto inför domstol. Utsädesproduktion som monopoliseras av globala storföretag är ett recept på katastrof för den biologiska mångfalden liksom för bönderna. Enbart fyra grödor – majs, sojabönor, canola och bomull – utgör merparten av de genmodifierade grödor som planteras. Endast två sorter har kommersialiserats i stor skala – växtgiftsresistenta grödor och Bt Cotton. Och ett företag, Monsanto, står för mer än 90 procent av försäljningen av genmanipulerade frön.
Brookes och Barfoots studie bygger inte på primära empiriska data utan på extrapoleringar från falska antaganden och manipulerade undersökningar. Med avseende på USA påstår lobbyisterna att växtgiftsresistent bomull ger amerikanska bönder 66,59 dollar per hektar i ökade inkomster. Men 90 bönder i Texas har stämt Monsanto inför domstol på grund av att de drabbats av stora skördeförluster därför att Monsanto inte informerade dem om en defekt i företagets genmanipulerade bomullssort. I sin stämningsansökan efterlyser de ett domstolsföreläggande mot vad de kallar en ’långvarig bedrägerikampanj’.
Försöket att introducera terminatorteknologi kommer att öka indiska bönders sårbarhet och hotet mot den biologiska mångfalden. När Arbetsgruppen för artikel 8 i FN:s konvention om biologisk mångfald möttes i Granada i januari påstod Förenta staternas regering felaktigt att terminatorteknologin, som skapar sterilitet, skulle ’öka produktiviteten’.
Ursprungsbefolkningar betraktar terminatorteknologin som ett hot mot deras frihet och självbestämmande. Som Mariana Marcos Tarine från Brasilien konstaterade i egenskap av representant för International Indigenous Forum on Biodiversity: ’Terminatorteknologin utgör ett hot mot vår välfärd och vår matsuveränitet och innebär en kränkning av vår mänskliga rättighet till självbestämmande.’
Och det är inte bara ursprungsbefolkningarnas frihet att spara utsäde och skydda sin biologiska och kulturella mångfald som står på spel. WTO:s beslut rörande dispyten om genetiskt modifierade organismer (GMO) hotar alla människors frihet i fråga om utsäde och mat. När dispyten startades av presidentBush 2003 inledde vi en världsomfattande kampanj. Vid WTO:s ministermöte 2005 överlämnade den franske bonden och aktivisten José Bové och jag till WTO ett dokument med 60 miljoner namnunderskrifter som slog fast att frihet från genmodifierade organismer är helt avgörande för vår grundläggande frihet som människor att välja de grödor vi odlar och den mat vi äter.
Vi tänker inte låta oss förslavas av genjättarna. Vi tänker inte låta deras mördande utsäde döda våra bönder och vår frihet. Vi kommer att fortsätta spara vårt utsäde som en plikt mot naturen och våra lokalsamhällen. Vi kommer att sprida GMO-fria zoner som zoner för vår biologiska mångfald och matfrihet. Vi kommer att sprida livets frön och stoppa spridningen av dödens frön.
Vandana Shiva
Kärnfysiker och politisk aktivist från Indien
