Besök vid de anrika faktorierna i Eskilstuna stad

Publicerad 2011-03-25

faktori120Sista söndagen i februari 2011 samlades en skara AFS-medlemmar i Eskilstuna för att under glada och otvungna former lära sig litet om hur dagens samhälle och relativa välstånd vuxit fram genom tidigare generationers flit och uppfinningsrikedom.

Samlingen skedde vid Rademachersmedjorna, som stått på sin plats sedan 1650-talet och utgjorde ursprunget till den klensmidesindustri, som präglat staden alltsedan dess. Till klensmide räknas tillverkning av knivar, saxar, operationsinstrument och andra metallverktyg, som kräver hög hantverksskicklighet och precision i tillverkningsprocessen. Verksamheten främjades av att den kunde bedrivas under de gynnsamma villkor som var förenade med en Fristad. Fristadskaraktären är förstås sedan länge borta, men Fristadstorget och Fristadskyrkan bevarar benämningen, som också finns i namnet Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Detta faktori byggdes upp år 1812 på ett par holmar i Eskilstunaån och ersatte faktorier på Östersjökusten, som ansågs ha ett för utsatt läge med tanke på de krig med ryssarna som utkämpats på denna kuststräcka senast år 1809 i samband med förlusten av Finland.

maskinhallgammal400

Den sinnrika konstruktionen med remmar och hjul som användes för utnyttja vattenkraften under faktoriets glansdagar.

Sällskapet förflyttade sig den lilla biten till faktoriholmarna för att där erfara att gevärsfaktoriet flyttat sin tillverkning till en modernare industrianläggning i stadens utkant. I lokalerna finns numera stadsmuseet. På grund av nya bestämmelser om förvaring och visning av vapen kunde faktoriets vapenutställning inte längre visas utan förvarades i malpåse. År 2013 skulle den dock förhoppningsvis åter kunna visas. Deltagarna kunde dock själva erinra om de vapen från gevärsfaktoriet som de under militärtjänst och på annat sätt lärt sig hantera. Hit räknades handeldvapen som geväret modell 1896, kulsprutepistolen, kulsprutan och automatkarbinen samt granatgevären Carl Gustaf och Miniman.

 

maskinhallen400

I gevärsfaktoriets tidigare lokaler fanns uppbyggt en mekanisk verkstad med svarvar, pressar och hyvlar. Alla var konstruerade för remdrift, som var den form som allmänt förekom i industrin in på 1950-talet för att sedan ersättas med individuella elmotorer för varje enskild maskin. Sätteri- och tryckmaskiner från samma tidsepok fanns också och väckte livlig diskussion om funktionssätt och användbarhet. Med glädje dryftades hur ångmaskiner och tändkulemotorer och många andra numera avvecklade utrustningar i förra seklets industri fungerade och användes.

 

maskinhall2_400

 

 

 

 

 

 

 

Deltagarna fick se en PR-film från 1940-talet, i vilken erinrades om eskilstunasonen Johanssons måttsats, som blev av avgörande betydelse för Henry Fords och andra bilfabrikanters behov av att kunna masstillverka detaljer med sådan exakthet att varje detalj utan justering kunde passas in på sin bestämda plats.

I museet fanns också en våning för åskådliggörande av olika naturkrafter och deras utnyttjande i mänsklighetens och industrins tjänst som kilkraften, lutande planet, gyrokraften, magnetismen, hävstångseffekten och många fler. Arrangemangen var säkert utformade för att i första hand passa skolelever, men deltagarna i AFS’ utflykt prövade med stor lekglädje och entusiasm de olika redskapen och experimenten.

 

faktori400

Deltagarna kunde slita sig från platsen först efter tre timmar och då främst för att få stilla hungern på en närbelägen restaurang för att sedan kunna anträda resan till respektive hemorter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

6 + 14 =