Den mer än sekellånga allmänna värnplikten som har haft ett stort stöd i djupa folklager har nu avskaffats av alliansregeringen och det blir frivilligt att tjänstgöra inom Försvarsmakten.
Istället för värnplikt ska Sverige införa ett så kallat insatsförsvar som kommer att bestå av endast ca 50.000 man, varav ca 28.000 i stående kontrakterande förband, samt de tre manöverbataljonerna utökade till åtta.
Hemvärnet ska bestå av 22.000 man varav 17.000 ska utbildas bättre inom insatskompanier och får tjänstgöringsskyldighet även i tider av fred. Gripen-planen kommer vara 100 st till antalet och nya helikoptrar ska det bli fler av.
Värnplikten ersätts av en frivillig Grundläggande soldatutbildning (GSU) på tre månader, och därefter anställs de som passar som soldater.
Samtliga förband ska kunna göra insatser i Sverige och utomlands inom en vecka.
Den svenska regeringens beslut att skrota värnplikten går dock emot det svenska folkets vilja visar en ny Sifo-opinionsundersökning som publicerades i Svenska Dagbladet. Hela 63 procent vill bevara värnplikten och endast 28 procent stödjer regeringens förslag att göra tjänstgöringen frivillig och anställa soldater.
Störst stöd för värnpliktens bevarande finns bland unga män i åldern 15-29 år, där hela tre av fyra av de unga männen vill behålla värnplikten. Alla sju riksdagspartier är överens om att värnplikten ska avskaffas och därmed finns det inget parti i riksdagen som representerar det svenska folkets röst och vilja om värnplikten.
Försvarsminister Sten Tolgfors motiverade värnpliktens avskaffande till Svenska Dagbladet:
– Värnpliktssystemet fungerar inte i den nya säkerhetspolitiska situation där vi också ska kunna ingripa utanför Sverige i närområdet och i internationella insatser.
Men försvarsministern får kritik från värnpliktsrådet.
–Vi är övertygade om att Försvarsmakten kommer att få betydande problem både med numerär och, kanske framför allt, kvalitet på dem som söker, sade Värnpliktsrådets ordförande Oscar Rosén.
Vårt värnpliktsförsvar har i ett drygt sekel försvarat landets gränser.
Värnplikten infördes i Sverige år 1901 och har alltid haft en god förankring hos det svenska folket. Syftet med värnplikten var att alla svenskar oavsett klassbakgrund skulle vara delaktiga och känna att man var med och bidrog till landets försvar. Värnplikten hade också som uppgift att förankra enighet och folkgemenskap bland svenskarna.
Olle Håkansson som har utbildat värnpliktiga i 45 år är kritisk mot att värnplikten läggs ner. Han menar att värnpliktens betydelse och hur systemet för värnplikten fungerade var bättre under 1960- och 70 talet. Soldaterna sov och åt bättre, det fanns inga datorer som distraherade och höll ungdomarna uppe om nätterna. Regementet låg lokalt på bygden, och var en del av det samhälle där god samhörighet och gemenskap rådde och ledde till en bra moral och försvarsvilja. Krigsuppgiften var för alla given att försvara just den platsen med sina liv.
Kritiker menar att regeringen nu hugger av försvarets rötter i folkgemenskapen, som i århundraden varit försvarets värdefullaste tillgång. Att man upphör med pliktbegreppet menar man är en tydlig signal från de beslutande myndigheterna att försvaret av Sverige inte längre är var mans skyldighet. Att de unga männen nu missar den samhällsgemenskap, oavsett vilken socialgrupp eller politisk partitillhörighet m.m. de tillhör, som värnplikten ger inför det kommande vuxna arbetslivet anses vara mycket beklagligt. Även om Försvarsmakten förbättrar de materiella tillgångarna något, så kan det inte mätas med förlusten av den folkliga förankringen, folkgemenskapsandan och den mentala styrkefaktor detta skapar för Sveriges väl och försvar.
Värnplikten som har garanterat ett folkligt försvar i Sverige i över hundra år, och inverkat fostrande på tusentals och åter tusentals ungdomar avskaffas nu, och detta anses nu också skada Sveriges trovärdighet för alliansfriheten.
mikael.nordin@aktionforsverige.se
