Storbritannien är i processen att införa en lag som liknar den svenska Ipred-lagen som skulle ge ökade möjligheter för stat och företag att bekämpa otillåten användning av upphovsrättsskyddat material på internet. Möjlighet till allvarlig inskränkning av internetanvändningen är stor och lagen har mött starka protester.
Lagen inkluderar bland annat krav på internetleverantörer att registrera kunders internetanvändande och utlämna kunders personuppgifter kopplat till ip-nummer, där böter på 250 000 pund skulle drabba en internetleverantör som inte levererade dessa uppgifter. Även krav på blockering av internetsidor som anses erbjuda möjlighet till otillåten användning av upphovsrättsskyddat material samt blockering av internetuppkoppling för individer som bedömts ha brutit mot upphovsrättslagen finns med i The Digital Economy Act.
Massprotester i London mot lagen ’The Digital Economy Act 2010’, som liknar svenska IPRED-lagen men som kan inskränka ännu mer på integriteten och ger staten möjligheter att stänga av internetanvändare
Lagen fastställer att den individ som köpt internettjänsten är personligt ansvarig för hur den används, vilket t.ex. skulle betyda att sk ”Ip-fiske”, en typ av datahackning där en utomstående part använder någon annans uppkoppling för att surfa på nätet, ej längre kan anses vara utom internettjänstabonnentens ansvar. Detta skulle rent tekniskt få omfattande konsekvenser för hanteringen av it-brottslighet samtidigt som blotta abonnerandet på en internettjänst utgör en stor risk för individen då fullständig säkerhet i nuläget är en omöjlighet.
Den mest kontroversiella delen i The Digital Economy Act är att personer som anses ha brutit mot upphovsrättsbestämmelserna ej har rätt till rättegång utan tvingas betala för att få möjlighet att överklaga beslutet.
Skarp kritik har riktats mot det sätt som beslutet fattades på, då den parlamentariska debatten om The Digital Economy Act endast närvarades av ett fåtal parlamentariker och röstades sedan igenom av hundratals ledamöter i parlamentet som varken hört eller deltagit i debatten. Detta har väckt misstanke om att influenser från mediaföretagens lobbyister väger tyngre än både parlamentarisk debatt och folkviljan för hur politikerna röstade i frågan.
Även bristen på specificitet i lagtexten har kritiserats då den anses öppna upp för godtyckligt tillämpande och medför därmed oklarheter kring hur såväl internetleverantörer som allmänheten skall förhålla sig till den nya lagen.
Flera parlamentsledamöter har tillkännagivit att The Digital Economy Act har brister men ändå röstat för förslaget, bland dessa kan nämnas Jeremy Hunt som rättfärdigar detta med motiveringen att han har för avsikt att rätta till dessa brister efter att lagen röstats igenom och därmed trätt i kraft.
fredrik.larsson@aktionforsverige.se
Se video ifrån demonstrationen i London:
