SVERIGE  P.g.a. kraftiga förseningar som vaccintillverkaren inte riktigt uppgett anledningen till har endast några hundra tusen doser av ”svininfluensavaccinet” A/H1N1-vaccinet nått landstingen. De så kallade riskgrupperna är de första som fått sprutorna och för tillfället utreds det fjärde dödsfallet som inträffat kort efter vaccininjektionen och ett par hundra biverkningar av olika allvarliga slag har hittills rapporterats.

   Biverkningsrapporterna börjar nu strömma in sedan landstingen börjat vaccinera de så kallade riskgrupperna runt om i landet. Bland riskgrupperna tillhör inte bara de med sämre immunförsvar utan också t.ex. vårdanställda och andra som påstås ha större risk att smittas av ”svininfluensan”.

   Vårdgivare är skyldiga att rapportera in alla biverkningar till bl.a. Läkemedelsverket. Ett par hundra biverkningar har redan rapporterats in. Under veckan har fyra personer avlidit en kort tid efter att de fått vaccinsprutan. I torsdags kväll avled en 53-årig man ifrån Ångermanland 12 timmar efter att han blivit injicerad. Mannen hade tidigare haft hjärtbesvär, men var vid tillfället i övrigt helt frisk.

   Under torsdagen rapporterades ytterligare ett misstänkt dödsfall. En kvinna i 60-års åldern avled plötsligt i sitt hem två dygn efter injiceringen. Kvinnan hade en muskelsjukdom och var rullstolsbunden. Kvinnan fick andningssvårigheter kort efter att ha tagit vaccinet.

   Det tredje dödsfallet är en 74-årig kvinna ifrån Sollefteå som avled fyra dagar efter att ha fått vaccinsprutan. Kvinnan hade en hjärtsjukdom samt KOL enligt uppgift.

Idag rapporterades det fjärde dödsfallet som kan ha en koppling till vaccinet in till Läkemedelsverket. En 90-årig kvinna har avlidit ett par dagar efter att ha fått sprutan.

Samtliga dödsfall är under utredning, och Läkemedelsverket har ännu inte lämnat några uppgifter om sambandet med vaccineringen.

Läkemedelsverkets löpande biverkningsrapportering finns att se här.

Fotnot:

Influensavaccinet Pandemrix har redan konstaterats ge fler och allvarligare biverkningar än vanligt säsongsinfluensavaccin. Läkemedelsverkets svar på detta är att det beror på ”ett ämne i vaccinet som triggar i gång immunförsvaret”, vilket i själva verket är skvalen. Skvalen är det ämne som tros ha orsakat ”Gulfkrigssyndromet” hos de amerikanska soldater som vaccinerades med mjältbrandsvaccin innehållande skvalen som numera är förbjudet i bl.a. USA och Storbritannien.

För att få en fullständig bild av vaccinets biverkningar krävs ordentliga långtidstudier vilket aldrig genomförts på något vaccin. Vid flera studier på t.ex. autism, plötslig spädbarnsdöd etc har en koppling till vaccin aldrig undersökts riktigt och man har ännu inte heller trots stora ansträngningar hittat någon orsak till sjukdomarna.

SVERIGE  De så kallade Tsunamibanden som innehåller datatrafiken från regeringskansliet, lagrad från tiden vid Tsunamikatastrofen, kommer att bli sekretessbelagda upp till minst 70 år och blir därmed inte offentlig för allmänheten.

    Tsunamibanden är säkerhetskopior av regeringskansliets datatrafik vid den stora flodvågskatastrofen den 26 december 2004 i Thailand.

    Banden hittades i ett förråd 2006 och har inte blivit offentliga. Den förra regeringen föreslog att man skulle sekretessbelägga banden i upp till 70 år, något som den borgerliga motståndarsidan och lagrådet gick emot. Istället togs det ett beslut om en tillfällig sekretess i upp till 3 år.
Men nu när motståndarsidan styr Sveriges regering, har man gjort en kappvändning och genomför precis det som förra regeringen föreslog, dvs att banden ska sekretessbeläggas upp till 70 år.

    Det var strax efter att katastrofkommisionen redogjort sina slutsatser av banden som Sveriges riksdag ändrade på sekretesslagen och gjorde materialet hemligt.
 Vanligt sett hade medborgarna fått tillgång till en lista med vilken information som finns bevarad, och rätt att kunna begära ut offentliga handlingar.

    Motivet till sekretessbeläggningen sägs vara att det som är offentliga delar redan finns tillgängligt någon annanstans.

   – Men en sådan lista hade gett en så komplett bild av all kommunikation inom regeringskansliet att det hade varit fritt fram för en främmande makt att kartlägga hela regeringskansliets inre liv, berättar Anders Hall som stabschefen på justitiedepartementet.

    Experten på tryckfrihet, Anders R Olsson ställer sig dock kritisk:

    – Det här ligger helt i linje med den utvecklingen. Rent juridiskt blir materialet offentligt i det ögonblick man beslutar att samla in det. Det är inte upp till myndigheten själv att bestämma vad folk sedan får lov att utvinna ur det.

Många undrar nu varför regeringen så gärna vill sekretessbelägga dessa band, och många tror att man vill mörka dessa uppgifter, eftersom svenskarna i Thailand vid Tsunamikatastofen lämnades åt sitt öde och ingen hjälp kom i rätt tid.

Handlingsförlamningen vid Tsunamikatastrofen hos den socialdemokratiska regeringen har beskrivits som ett mörkt kapitel i Sveriges historia. Den moderata alliansregeringen omöjliggör dock nu den efterlängtade utredningen i ytterligare 70 år.

SVERIGE  Personen bakom den omfattande och mycket allvarliga anmälan mot den nu pågående massvaccinationen och de ansvariga myndigheterna, Leif Arnold, intervjuades av den europeiska radion TalkRadioEurope. Intervjun är på engelska och finns att lyssna på direkt ifrån nätet.

Utöver själva anmälan, som nu har lämnats in till en åklagare efter att Justitiekanslern inte ansett sig ha kompetens att bedöma fallet, har ett akut brev skickats till regeringskansliet och statsminister Fredrik Reinfeldt.

Breven och händelseförloppet finns att följa på Arnolds hemsida http://cmef.eu/.

Hela intervjun med Leif Arnold som sändes den 14 oktober i TalkRadioEurope finns att höra på följande länkar:

Del 1
Del 2
Del 3
Del 4

I intervjun berättar anmälaren om den uteblivna reaktionen i Sverige och hur media valt att tysta en nyhet som borde orsakat ramaskri. Han berättar också om sina egna undersökningar, intervjuer med utländska läkare och sjukhus och reaktionen i andra länder. Om hur vi kan komma att se hur mycket allvarliga autoimmuna sjukdomar kan komma att utvecklas hos den svenska populationen om inte massvaccinationen stoppas.

Radiosändningen gick ut över 16 länder i Europa från radiostationen talkradioeurope.com.

USA/NORGE  Av 205 kandidater valdes den amerikanska presidenten Barrack Obama till 2009 års pristagare av Nobels fredspris, vilket har väckt många funderingar och frågor världen över. Detta i ett skede då Obama har fler krigsstyrkor i Mellanöstern än den förre presidenten George W Bush någonsin hade, samtidigt som han planerar att skicka tiotusentals soldater till och ännu inte dragit sig tillbaka ifrån Irak som utlovat.

   Många blev väldigt förvånade när Nobelkommitténs ordförande Thorbjørn Jagland, presenterade att Barrack Obama tilldelats fredpriset den 9 oktober i år.
Motiveringen från kommittén till att Obama får priset lyder: ”Barack Obama har tänt ett framtidshopp med sina ansträngningar för ett bättre samarbetsklimat i världen”. Särskilt uppmärksammas Obamas uttalade önskan att åstadkomma en kärnvapenfri värld.

Jagland sade bland annat att:
 – Nobelkommittén har genom sitt 108-åriga arbete hela tiden stått för samma värderingar som den nuvarande amerikanska presidenten står för.

   Men många frågor och funderingar dök upp, som till exempel att Obama faktiskt bedriver ett krig i Afghanistan, att han inte åstadkommit något konkret ännu med sina fredsplaner och att kommittén kan anses vara politisk.
Vi har inte gett priset för vad som ska komma, utan för vad som har skett det senaste året, svarade Jagland.

   Han är den fjärde amerikanska presidenten som får Nobels fredspris, tidigare har presidenterna Theodore Roosevelt, Thomas Woodrow Wilson och Jimmy Carter belönats.
Ett pris på 10 miljoner norska kronor ska även överlämnas för vinsten den 10 december.

Många röster höjs nu runt om i världen som säger att detta endast är politiskt pris, vilket kanske inte är så oväntat eftersom Obama får fredspriset trots att han inte suttit mer än ett år som president, samt att USA är gått in med stridande trupper i både Irak och Afghanistan.

Obama har gått med på att sända ytterligare 13 000 soldater, förutom de 21 000 som han offentligt tillkännagav skulle skickas dit i mars. Om uppgiften stämmer innebär det att presidenten har godkänt en förstärkning på totalt 34 000 personer.

Obama håller dessutom just nu på att ta ställning till en begäran från befälhavaren i Afghanistan, Stanley McChrystal, om fler soldater till strid, utbildning och logistik. Det handlar om minst 40 000 man till.

När man tidigare rapporterat om upptrappning har man inte heller angett antalet personal för ickestridande funktioner, vilket innebär att det totala antalet amerikaner är ännu större.

Truppökningen som Obama godkänt innebar att de amerikanska styrkorna i Irak och Afghanistan blir större än under höjdpunkten i Irak i slutet av 2007 och början av 2008.

I början av oktober i år fanns 65 000 amerikaner i Afghanistan och 124 000 i Irak jämfört med 26 000 respektive 160 000 under George W Bushs extrasatsning 2007-08 enligt Washington Post.

Fotnot:
Över en miljon irakier och tusentals amerikanska soldater beräknas ha dött bara i Irak sedan USA angrep landet 2001 efter attackerna den 11 september 2000.

IRLAND  Irland, den enda stat i EU som tillfrågat sin befolkning om Lissabonfördraget, röstade den 12 juni 2008 nej till fördraget. Avslaget väckte bestörtning hos förespråkarna till det mycket kontroversiella fördraget som inte accepterade Irlands nej och lanserade med enorma medel en ny kampanj som tvingade fram en ny folkomröstning. Igår röstade Irland ja till fördraget.

   Efter påtryckningar och en massiv kampanj, delvis finansierade med de europeiska befolkningarnas skattemedel, röstade Irland igår ja till Lissabonfördraget, som delvis berövar Irland sin självständighet inom en rad olika områden.

   Fördraget var sedan den första folkomröstningen förändrad med en rad löften och garantier för att främja ett ja till detsamma. Bland annat utlovades att Lissabonfördraget inte påverkar Irlands lagstiftning när det gäller aborter, skatter och landets militära neutralitetspolitik.

   Opinionen för folkomröstningar var mycket stor i flera av Europas länder. Regeringarna valde dock istället att enbart ratificera fördraget i parlamentet.

   Nej-sidan menar bland annat att ja-sidan utnyttjat den ekonomiska krisen och rädsla för isolering. Vad som egentligen avgjorde att just Irland arrangerade en folkomröstning om fördraget var främst att Irlands grundlag krävde en folkomröstning i frågan.

   Irlands nej hade kunnat stoppa Lissabonfördraget som kräver att alla medlemsländer accepterar avtalet. Nu återstår endast ett ja ifrån Polen och Tjeckien innan Lissabonfördraget kan bli verklighet.

-Varför skall vi acceptera valresultatet just denna gång, när ni inte accepterade resultatet förra gången?, ropar många kritiker efter valet.

Mer om vad Lissabonfördraget innebär och hur det gick till när den svenska regeringen röstade ja kan du läsa här.