EU/STRASBOURG Igår kväll röstade industriutskottet nej till att det inte skall krävas domstolsbeslut för att någon skall kunna stängas av från Internet vilket var det ursprungliga förslaget i det så kallade telekompaketet.
Telekompaketet innehåller en rad direktiv och förslag på nya lagar inom telekomområdet, t.ex. förslag om att inrätta en ny EU-myndighet för telekomfrågor och utbyggnad av bredband i Europa.
Fokus i debatten har dock kretsat kring ändringsförslagen 138 och 166. Dessa två förslag röstade EU-parlamentet för, men ministerrådet strök dessa inför andra läsningen. Ändringsförslagen handlar om öppenheten på Internet och möjligheten att stänga av t.ex. fildelare från Internet.
De som slagits för att telekompaketet skall skydda medborgarna ser beslutet som en viktig framgång.
– Jag är så oerhört lättad, säger den svenska parlamentarikern Lena Ek (C) som var med och röstade.
Utskottet sade i princip ja till telekompaketet i sin helhet, men nej till den kontroversiella delen. När EU-parlamentet skall rösta om paketet i sin helhet kommer skrivningar om att Internetanvändare inte skall kunna stängas av från Internet utan rättslig prövning att finnas med i lagförslaget. Några av de svenska EU-parlamentarikerna har varit drivande för att gå igenom detta betydande tillägg.
”– Det är otroligt viktigt att den här lagprincipen fastställs i lagtext. Den här frågan handlar om rätten till rättvis rättegång, yttrandefrihet och nätet som en samhällsviktig funktion. Och man stänger inte av medborgare från det hur som helst”, menar Lena Ek.
Den 5 maj röstar EU-parlamentet i sin helhet om Telekompaketet och den 12 maj fattar ministerrådet sitt beslut.
Fakta, EU:s telekompaket:
Telekompaketet i sin helhet är ett förslag till ny lagstiftning inom en rad områden som inom en lång tid dryftats inom EU. I de delar som rör Internet handlar frågan kortfattat om huruvida det skall förekomma reglering av Internet eller ej. Alltså om Internet ska vara en digital allmänning som alla har tillgång till och där allt får finnas eller ska det instiftas regler för vem och vad som skall få vara där.
Hittills har den rådande principen inom EU varit nätneutralitet. När brott över Internet har begåtts har de kunnat beivras, men inte genom inskränkningar av nätet i sig.
Internetleverantörerna, även kallade Internet Service Providers, ISP, har inte haft något ansvar för själva trafiken eller innehållet i den.
Hela fundamentet kring nätneutralitet har nu börjat ifrågasättas och reformkrav har börjat åberopats som kretsat kring upphovsrättsliga frågor och kampen mot terrorismen, varför de drivande bakom dessa intressen vill att nätet skall inskränkas.
I telekompaketet finns en rad förslag om reglering av Internet och ett större ansvar på tjänsteleverantörerna. Förslag har förekommit om att Internetleverantörer skall kunna tvingas stänga av användare från nätet helt och hållet om de föreligger misstanke om brott. Vidare föreslås nätfiltrering eller censur där vissa sajter helt blockeras så att de inte blir åtkomliga för nätanvändare.
Ovanstående förslag är ännu inte tillåta, delvis p.g.a. de avtalsvillkor abonnenterna har med sina leverantörer.
