EU kan komma att tvinga flygbolagen att spara ditt namn, adress, personnummer, uppgifter om specialkost m.m. när du reser i upp till tio år. Den svenska regeringen har redan tidigare sagt sig vara positiva till förslaget med justitieminister Beatrice Ask i spetsen.
”En tegelsten i byggandet av storebrorssamhället” anser kritiker. Förslaget kom redan 2007 då EU-kommissionen förespråkade att ett system där medlemsländerna samlar in och sparar uppgifter om flygpassagerare inrättas i EU.
Motivet skulle åter igen vara terroristbekämpning och grov brottsbekämpning. I slutet av förra veckan lade det tjeckiska ordförandeskapet fram ett nytt utkast till rambeslut efter flera diskussioner i både ministerrådet och arbetsgruppen mot grov brottslighet.
’I förslaget skall ditt namn, adress, personnummer och till och med vilken mat du ätit på flyget registreras i upp till tio år’
I utkastet föreslås att uppgifter om samtliga passagerare som flyger in eller ut ur EU ska sparas i tre år för att kunna användas av myndigheterna för terrorismbekämpning och i utredningar av grova brott. Medlemsländerna skall därefter själva få bestämma om uppgifterna ska sparas i ytterligare sju år.
EU vill att varje medlemsland låter en rättsvårdande myndighet samla in, bearbeta och lagra uppgifterna. Flygbolagen skall bland annat tvingas lämna ifrån sig namn, adress, personnummer och kreditkortsnummer. I en automatisk process skall sedan myndigheten granska uppgifterna, och vid misstänkta fall kontrollera passageraren.
Justitieminister Beatrice Ask och den svenska regeringen har redan tidigare ställt sig positiv till förslaget och Ask har i EU-nämnden sagt att så kallade Passenger Name Records, PNR, är ”rätt använda väldigt viktiga i brottsbekämpningen”.
’Sveriges justitieminister Beatrice Ask har fortsatt i Thomas Bodströms spår och pådrivande av det allt mer omfattande övervakningssamhället. Argumenten kretsar fortfarande kring den ständiga rädslan för terrorism och ständigt nya åtgärder för att ’skydda medborgarna’. Av vilken anledning Sverige skulle föranleda terrorister att angripa landet talas det sällan om och i vilken utsträckning politikerna själva i så fall skulle ha något ansvar för detta.’
Diskussionerna handlar nu främst inte längre om förslaget är bra eller inte, utan andra omständigheter som t.ex. exakt hur många år uppgifterna skall lagras och hur de kan användas. I det ursprungliga förslaget skulle uppgifterna lagras i hela 13 år. Andra förslag är ett tvångsdirektiv på tre år och sedan en mer av medlemslandet frivillig lagring på upp till sju år. Att flygbolagen till och med skall tvingas ange om passageraren beställt specialkost har vållat het diskussion med hänsyn till att det skulle kunna tolkas som registrering av religionstillhörighet, om man t.ex. begärt fläskfri kost eller koshermat.
Bland kritikerna finns Pär Ström som är integritetsombudsman på tankesmedjan Den nya välfärden. Han anser att PNR-förslaget är ett tydligt steg mot ett stort övervakningssamhälle.
– Det är en tegelsten i byggandet av storebrorssamhället. Som enskild företeelse är det kanske inte så dramatiskt, men sett till alla andra förslag som kommit så är det problematiskt. I dag verkar inte politiker vilja se helheten eller diskutera var gränsen ska gå, menar han.
markus.andersson@aktionforsverige.se