Den svenska befolkningen blir allt sjukare. Detta trots att utbudet av preparat är större än någonsin. Vi äter mediciner för runt 34 miljarder kronor om året vilket är nästan tio gånger så mycket som år 1980. Över 64 miljoner recept skrivs ut varje år. Läkemedel riskerar att skada båda vår hälsa, ekonomi och miljö.
Varje dag använder svenskarna 18 miljoner dygnsdoser läkemedel, två på varje invånare. Och mängden ökar hela tiden. De direkta kostnaderna uppgår till runt 34 miljarder kronor varje år. Till detta tillkommer också dolda kostnader. Utöver detta förbättras alltså inte folkhälsan och den enorma konsumtionen av läkemedel påverkar också miljön.
Antibiotika tillhör ett av de läkemedel som skrivs ut närmast på löpande band. Förutom de stora kostnaderna för penicilliner brukas de i så hög grad att att bakterierna börjar bli resistenta mot de sjukdomar man försöker bekämpa. Antibiotika har använts inom vården sedan 1940-talet och idag skrivs det ut över 4 miljoner recept varje år. Antibiotikan kan lindra infektioner vid t.ex. halsfluss, öroninflammation och urinvägsinfektion. Läkemedlet kan rädda vid svårare infektioner, men kroppens egen immunförsvar är oftast viktigare än antibiotika för att en infektion skall läka ut. De allra flesta infektioner går över av sig själv utan någon behandling.
”Var svensk äter i genomsnitt två doser medicin om dagen. De flesta svenskar kan inte längre kalla sig kärnfriska. Men behöver vi verkligen alla dessa mediciner, eller kan de istället skapa nya åkommor?”
För både halsfluss och urinvägsinfektion finns dock studier som visar att antibiotika i de flesta fall inte påskyndar tillfrisknandet mer än någon dag. Däremot ökar risken att bakterierna utvecklar en resistans som gör antibiotikan verkningslös. Då allt fler reser till varmare länder riskerar vi också att få hem resistenta bakterier. Vården får allt mindre resurser och det är allt vanligare att vi får träffa stafettläkare vid våra vårdbesök som ofta är tidspressade och att skriva ut antibiotika är snabbt och enkelt och gör därför troligen detta alltför ofta.
Läkemedelsrester hamnar i vårt vatten
De läkemedel vi konsumerar lämnar efter sig rester i avloppsvattnet. Dessa rester eller spårämnen behandlas inte i våra reningsverk och hamnar därefter i naturen. Forskare har hittat över 150 läkemedelssubstanser i vatten ute i naturen. Trots relativt små koncentrationer har man sett verkliga effekter t.ex. östrogen ifrån P-piller som gjort fiskar mer feminina, värkmedlet diklofenak slår ut njurarna hos fåglar etc.
”Över 150 olika läkemedlessubstanser har hittats i våra vatten, samma vatten som ofta sen används till vårt dricksvatten”
Reningsverken har gränsvärden för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen, men inte för läkemedelsrester. Forskare är medvetna om utsläppen, men menar att det ytterst är upp till politikerna att bekosta nya reningstekniker. Från Västerås reningsverk Kungsängsverket släpps 50 miljoner liter vatten ut varje dygn i Mälaren. Från samma fjärd i Mälaren intas även dricksvattnet vilket också är fallet med många andra kommuner som pumpar dricksvattnet från samma sjöar som utsläppen sker i. I Sverige miljöklassas läkemedel, men alltmer av tillverkningen sker i Kina och Indien.
Läkemedelsindustrins omsättning ökar lavinartat och är världens näst största industri efter krigsindustrin. Nordamerika förbrukar nästan hälften, 48 procent, av all världens läkemedel och Europa svarar för 30 procent och Asien, Afrika och Australien 18 procent. Läkemedelsindustrin har med sina ekonomiska resurser stort inflytande i samhället och köper stora reklamutrymmen. Nya läkemedel och preparat presenteras nästan varje dag i våra medier och antalet ”åkommor” anses öka. Och trots att tillgången på läkemedel är enorm i västerlandet blir alltså alltfler sjuka. Framförallt ökar antalet depressiva personer och idag skriver man ut rekordstora mängder antidepressiva medel.
markus.andersson@aktionforsverige.se
