1965 startade Jord Arbete Kapital – riksförening för ekonomisk frigörelse i Sverige. Under helgen deltog AFS på en grundkurs i JAK:s ekonomiska modell.
Ekonomi handlar i grunden om hur människor fördelar tillgångar mellan sig – hur man använder olika resurser, till vilka och till vad. Ekonomin kan vara ett medel för att sko sig på andras bekostnad, men kan också skapa ömsesidig nytta. För JAK:s del handlar det om att utveckla ekonomiska möjligheter för att främja rättvisa och solidaritet.
Vi tycker inte att man skall tjäna pengar på passivt ägande, utan genom aktivt arbete. – Ur JAK Medlemsbanks syn på ekonomi.
AKTION FÖR SVERIGE ser det som en central uppgift att upplysa och sprida kunskap i alla viktiga och centrala samhälls- och livsavgörande frågor. Ekonomi är just en sådan fråga som har en väldigt stor inverkan på våra liv.
Dels är det viktigt att förstå betydelsen av pengar och ekonomi som maktmedel. Hur fungerar vårt ekonomiska system? Vilken roll har bankerna osv?
Dels är det viktigt att vi själva kan skapa ett så stort utrymme som möjligt för att påverka vår egen ekonomi och att vi samtidigt är medvetna om i vilken utsträckning vi själv kan påverka det ekonomiska systemet.
”Vad tidigare generationer sått har vi fått skörda. Hoppet står nu till de kommande generationerna. Med vårt befintliga ekonomiska system riskerar vi att fördärva det samhälle vi skall lämna efter oss.”
I regel är medvetenheten om hur det ekonomiska systemet fungerar låg. Människor har i allmänhet en relativt hög tilltro till myndigheter och banker.
En mycket intressant och informativ video som förklarar bedrägeriet bakom banksystemet och varför det pågår en ständig inflation i samhället finns att se här.
AKTION FÖR SVERIGE anser att JAK-banken kan vara ett intressant bankalternativ och ett bra ekonomiskt system för ett räntefritt samhälle och deltog under helgen på en grundkurs i hur JAK-banken och deras modell fungerar.
En kortare redogörelse om JAK-banken och räntefri ekonomi följer här:
1965 startade Jord Arbete Kapital – riksförening för ekonomisk frigörelse efter en dansk förlaga startad 1931. Namnet blev snart JAK Riksförening. Ändamålet var att ”sprida information om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering”. Efter en rad omdaningar och lagförändringar är idag JAK en bank istället för en förening och heter JAK Medlemsbank.
Grundprincipen i JAK Medlemsbank är att medlemmarna lånar ut sina pengar till banken utan att kräva någon ränta. Banken kan då låna ut pengar utan att kräva någon ränta av låntagaren. Ett JAK-lån kostar inte ränta men för att täcka bankens kostnader tillkommer administrativa avgifter. Dessa avgifter är avdragsgilla i deklarationen, precis som för vanliga banklån där kostnaden för kapitalanskaffning är inbakad i räntan.
Rätten att låna får man genom att spara. I princip får man låna en krona en månad om man sparar en krona en månad. Spara kan man göra i förväg (så kallat försparande) eller i samband med att man återbetalar lånet (så kallat eftersparande).
Den administrativa kostnaden banken har för att driva verksamheten med kundtjänst etc. motsvarar ca 2,5 procents ränta vilket i regel är mycket lågt. Innan finanskrisen låg många räntor på runt 10 procent.
Banken har idag drygt 36 500 medlemmar och växer sakta men säkert. JAK-bankens informatörer arbetar ideellt och banken använder sig inte av reklam och annonser utöver informationsmöten via mun till mun-metoden och hemsidan. Att gå en grundkurs hos JAK Medlemsbank är gratis. Länk till hemsidan hittar du här.
”Våra naturresurser är de enda verkliga tillgångarna. De är icke obegränsade och de äro en nödvändig del i vårt kretslopp. Hushållning av våra resurser och vår ekonomi är A och O.”
Några stycken ur JAK Medlemsbanks syn på ekonomi.
Ekonomi handlar i grunden
om hur människor fördelar tillgångar mellan sig – hur man använder olika resurser, till vilka och till vad. Ekonomin kan vara ett medel för att sko sig på andras bekostnad, men kan också skapa ömsesidig nytta. För JAK:s del handlar det om att utveckla ekonomiska möjligheter för att främja rättvisa och solidaritet.
Vi tycker inte att man skall tjäna pengar på passivt ägande, utan genom aktivt arbete. Den som lånar pengar skall inte betala ränta till den som lånar ut. Däremot skall naturligtvis lånets administrativa kostnader betalas.
Dessutom krävs att den som lånar också sparar. I annat fall finns det inga pengar att låna ut. Sparandet behöver naturligtvis inte ske samtidigt som man lånar, men någon gång ska in och utlåning balanseras. Därför måste den som vill låna spara innan eller efteråt. Eller så kan man spara genom att återbetala mer än amorteringen på lånet.
Ingen ränta – men bättre villkor.
Den som sparar pengar i JAK Medlemsbank får ingen ränta, men kan längre fram låna pengar till bättre villkor än om hon eller han inte sparat. Man har ju redan bidragit positivt till balansen mellan in och utlåning.
Det här innebär att ingen tjänar på andras lån. Var och en svarar själv för sitt sparande och lånande. Det anser vi vara rättvist. Den som vill hjälpa någon att få lån till goda villkor kan spara pengar i JAK Medlemsbank och låta denne dra nytta av sparprestationen. Vi kallar det för stödsparande. Den som sparar i ett stödsparande har tillgång till sina pengar hela tiden, samtidigt som ett låneutrymme skapas som någon annan kan använda. Det kallar vi för solidaritet.
De tre ekonomiska sektorerna.
Det finns tre olika delar i samhället som skiljer sig åt ekonomiskt:
• Den offentliga sektorn som finansieras genom skatter och som syftar till att skapa allmännytta. Här är den grundläggande tanken att alla bidrar utifrån sina omständigheter och har samma rättigheter att använda sig av de samlade nyttigheterna.
• Den kommersiella sektorn har som mål att ge vinst. Här produceras, köps och säljs för att tillgodose efterfrågan och man förväntar sig för egen del att tjäna pengar på sin insats av arbete och pengar. Inom den kommersiella sektorn gäller marknadsekonomin, vilket innebär att alla har samma rätt att driva verksamheter och göra vilka uppgörelser man vill. Denna frihet skyddas av lagar och myndigheter, för att inte enstaka företag skall kunna ha en dominerande inverkan på priser och regler på marknaden.
• Den tredje sektorn, som ibland kallas för social ekonomi eller kooperation, vill skapa nytta för medlemmar eller allmänhet. Inom denna sektor är det viktigt att arbeta demokratiskt enligt principen en röst per medlem, samt att ge alla möjligheter att delta.
JAK – ett exempel på medlemsnytta.
JAK Medlemsbank är ett exempel på den tredje sektorn med medlemsnytta som grund. Medlemmarna äger och driver sin egen bank då detta är mer fördelaktigt än att använda banker vars drivkraft är att skapa vinst.
Inom den kommersiella sektorn ses den fria konkurrensen som ett ideal. I vår sektor är samverkan idealet. Medlemmarna inser att de genom att verka tillsammans får bättre nytta än om de skulle konkurrera med varandra.
JAK Medlemsbank är uppbyggd av ett stort antal lokalavdelningar, där medlemmarna samarbetar för att utveckla sin bank och göra den bättre anpassad för de behov medlemmarna har.
Den lokala ekonomin är viktig och intressant.
Ofta diskuteras ekonomi som om den vore likadan överallt. De ekonomiska nyheterna t ex gäller oftast hela världen. Det lokala perspektivet försummas.
Ändå är de ekonomiska förhållandena helt olika från plats till plats. Därför lägger JAK Medlemsbank stor vikt vid att arbeta med lokala ekonomiska frågor. Vad som är önskvärt, värdefullt eller lönsamt lokalt kanske inte ens noteras om man ser till nationell eller global ekonomi.
JAK Medlemsbank är till för medlemmarna, deras verksamheter och samhällen, inte för vinst eller makt. Därför försöker vi lösa uppgifterna så praktiskt som möjligt inom ramen för den lokala verkligheten.
Uthållig utveckling och avkastning.
God ekonomi kan aldrig i längden bygga på förbrukning av resurserna, av det reala kapitalet. Det gäller oavsett om det rör sig om naturligt kapital, som t ex jord och skog, eller andra resurser som mänskligt kunnande eller motsvarande.
Om man förbrukar kapital kommer alltid någon att förlora, nu eller i framtiden. Den uthålliga ekonomin måste grundas på det tänkande som bönder i alla tider haft: »Du skall lämna din åker efter dig i minst lika gott skick som den var då du övertog den«. Detta innebär att skapa avkastning genom att använda resurserna, utan att förbruka dem.
Då kan man också skilja mellan riktiga värden – jord, kunskaper, maskiner etc. – och påhittade som exempelvis förväntade framtida värdestegringar. Den så kallade IT-bubblan är ett exempel på att människor förväxlade dessa med varandra. Ett tag trodde många att aktierna skulle stiga i värde i evighet utan att fundera över vem som skulle använda tekniken eller till vad, eller vad man skulle vara villig att betala. När verkligheten visade sig föll korthuset samman.
Skapar trygga system.
JAK Medlemsbanks grundsyn är att ekonomin skall baseras på en uthållig avkastning från användningen av det reala kapitalet. Vi tror alltså inte på mer eller mindre realistiska förväntningar om att finansiellt kapital skall växa av sig självt och på ekonomiska klipp.
I stället skapar vi trygga system och bidrar till verklig uthållighet. JAK:s medlemmar kan med hjälp av sitt sparlånesystem planera sin ekonomi och till slut bli av med sina skulder.
JAK Medlemsbank är på så sätt ett verktyg för ett långsiktigt skapande av riktiga värden – inte för snabb förbrukning av resurser. Detta stämmer väl överens med den nödvändiga utvecklingen mot uthållighet i världen. En uthållighet som har ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella inslag.
Den svenska befolkningen blir allt sjukare. Detta trots att utbudet av preparat är större än någonsin. Vi äter mediciner för runt 34 miljarder kronor om året vilket är nästan tio gånger så mycket som år 1980. Över 64 miljoner recept skrivs ut varje år. Läkemedel riskerar att skada båda vår hälsa, ekonomi och miljö.
Under helgen höll AKTION FÖR SVERIGE en utbildnings- och arbetsdag. Alla fick delta i organisationens produktion.
