SVERIGE  Ingemar Johansson är död och därmed har en av de största svenska idrottsmännen gått ur tiden. Den gamle världsmästaren i boxning blev 76 år gammal.

   Ingo blev världsmästare i tungviktsboxning den 26 juni 1959. Massor av äldre svenskar minns natten när Sverige fick en världsmästare i boxning. Ingo vann mot Floyd Patterson från USA. Många satt uppe och lyssnade på matchen på radio.

   Ingemar Johansson föddes i Göteborg 1932 och gick sin första boxningsmatch som 15-åring. Som amatör vann Ingemar Johansson 61 av 71 matcher. Senare, som proffs, gick han 28 matcher och vann 26 av dem.

   Ingemar Johansson betraktas som en av de största svenska idrottsmännen genom tiderna och 2002 valdes han in i boxningens Hall of Fame. –Ingemar har levt ett liv i rampljuset, men behöll sin personlighet och blev aldrig stöddig. Han var en väldigt trevlig kille som inte skilde på folk på något vis, säger Sigurd Glans. Bara skidåkaren Ingemar Stenmark och tennisspelaren Björn Borg hamnar före på listan som de största svenska idrottarna genom tiderna.

   Han somnade in vid midnatt 76 år gammal i sin lägenhet utanför Kungsbacka där han bodde under sina sista år.

VÄSTBANKEN  En delegation av svenska och palestinska aktivister deltog vid en demonstration mot den stora mur Israel bygger vid Västbanken. Israeliska soldater konfronterade aktiviteten och sköt skarpt, varefter en svenska skottskadades lindrigt.

   Den 31-åriga svenskan från Göteborg är medlem i i International Solidarity Movement (ISM) och finns sedan några månader på plats på Västbanken för att bevaka behandlingen av den palestinska civilbefolkningen.

    Vid lunchtid varje fredag samlas byborna i byn Ni’lin vid olivfälten för att protestera mot murbygget. Demonstrationen var till en början fredlig, men blev hätsk när den senare konfronterades av israeliska soldater. Enligt Thea Lundqvist, en väninna som närvarade, var de på väg tillbaka när soldaterna började skjuta gummikulor och tårgas.

   När de tagit skydd bakom ett olivträd kom skarp ammunition som träffade svenskan. –Hon hade tur – kulan gick rakt igenom vaden, säger väninnan Thea Lundqvist och tillägger att två unga män dödades av israeliska soldater för fyra veckor sedan i samband med en liknande demonstration.

   Under gårdagen skadades samtidigt sju palestinska skolbarn i en israelisk flygattack där målet skall ha varit en Hamas-medlem som enligt Israel skall ha legat bakom ett attentat mot en israelisk soldat i tisdags.

   Det skall enligt den israeliska tidningen Haaretz ha varit israels femte flygattack sedan den skakiga vapenvilan trädde i kraft för snart två veckor sedan. 

USA  Riskökningen för våldsanvändning bland personer med psykossjukdomar tros snarare bero på missbruk av alkohol och droger än på själva sjukdomen enligt en ny studie.

   Man har tidigare trott att orsaken till att psykiskt sjuka är överrepresenterade bland våldsbrottslingar berott på att själva sjukdomstillståndet orsakat högre våldsbenägenhet. En ny studie i tidskriften Archives of General Psychiatry visar att det snarare beror på missbruk av t.ex. alkohol och droger och att svaret är att missbruk ofta är vanligare bland psykiskt sjuka och att detta skulle vara anledningen till överrepresentationen.

   Över 34 000 personer intervjuades i den amerikanska studien, vid två tillfällen under åren 2001 till 2005. De fick svara på frågor om psykisk hälsa, erfarenhet av våld, och andra riskbeteenden som missbruk.

   Martin Grann är professor i psykologi och forskningschef vid Kriminalvården i Norrköping. –De fyra riktigt klassiska faktorerna för våldsbrott det är manligt kön, låg ålder, tidigare kriminalitet och sedan missbruk av alkohol eller droger. Och vad gäller de här faktorerna så är ju de jämnt fördelade även bland de psykiskt sjuka. Men däremot så är alkohol och droger betydligt, kraftigt överrepresenterade bland de psykiskt sjuka. Det tycks vara närmast det som är förklaringen till den riskökning man ser, säger professor Martin Grann.

   Enligt Grann har psykossjukdomar har fått för stort utrymme i debatten om våldsbrott, till en följd av mordet på Anna Lindh och andra uppmärksammade våldsdåd av psykossjuka personer. –Förmodligen är det fokus som har funnits på psykossjukdomar kanske en smula överdrivet eftersom vi ser i den här studien, och även i andra studier att det som spelar störst roll är om en person samtidigt missbrukar alkohol eller droger, säger professor Martin Grann.

   De personer som enbart led av psykiska sjukdomar, som schizofreni och manodepresivitet, löpte enligt studien inte någon ökad risk att bli våldsamma.Men, i kombination med droganvändning var däremot risken stor att psykiskt sjuka personer blev våldsbenägna. Andra riskfaktorer som kunde leda till framtida våldsamt beteende, hos personer med psykossjukdomar, var en barndom med bråk och psykisk misshandel eller social utsatthet som skilsmässa eller arbetslöshet. 

   Professor Martin Grann menar att den här, och liknade studier, är viktiga att lyfta fram. –Det finns en vitt spridd uppfattning att psykiskt sjuka är farligare än andra. Men den här studien, och liknande andra moderna studier som kommit på senare år, visar tydligt att den psykiska sjukdomen i sig egentligen inte är en påtaglig riskfaktor för våldsbrotten.

ROSENGÅRD  På regeringens uppdrag har forskare undersökt förhållandena kring våldsbejakande extremism och radikalisering med fokus på Rosengård i Malmö. En tydlig tilltagande allmän radikalisering har skett de senaste fem åren enligt undersökningen i området där en majoritet av invånarna har utländsk bakgrund.

   ”Nyinflyttade familjer som aldrig varit speciellt religiösa eller traditionella uppger att de levde friare i hemlandet än i Rosengård”, skriver de båda forskarna som är verksamma vid Försvarshögskolan och Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier.

   Ordföranden i stadsdelsnämnden i Rosengård, Andreas Konstantinides (s), bekräftar bilden av en allmän radikalisering i området och säger att det finns personer som fungerar som ”åsiktspoliser” och som talar om för andra vilka regler som ska gälla.

   Ett stort problem för kommunen är, menar han, att man inte ens vet hur många personer som bor i Rosengård. Det finns en officiell invånarsiffra, men därutöver finns en ström av nyanlända flyktingar som kommunen på grund av sekretessregler inte känner till.

   Rapporten om Rosengård fick stor uppmärksamhet när den presenterades i närvaro av demokratiminister Nyamko Sabuni (fp) tidigare i veckan. I den beskrivs hur religiös extremism vinner terräng, hur islamister med anknytning till källarmoskéer eller kulturföreningar predikar isolering, agerar ”åsiktskontrollanter” och upprättar en hotkultur.

   Forskarna har använt sig av den så kallade Delphimetoden, ett slags djupintervjuer med en panel av sakkunniga. Källmaterialet som låg till grund för rapporten har dock förstörts. Orsaken till att minnesanteckningarna från sammanlagt 50 timmars intervjuer nu har förstörts är att de intervjuade utlovats anonymitet. Flera av dem har utsatts för hot tidigare, uppger Lars Nicander, utredningschef vid Försvarshögskolans Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier.

ISLAND  I måndags avgick den isländska regeringen med omedelbar verkan. Statsministern Geir Haarde ville sitta kvar trots en längre tids våldsamma protestdemonstrationer, men tvingades till slut avgå.

   Regeringen har stått under hård press ända sedan finanskrisen drabbade Island med full kraft i oktober. Då kraschade flera banker men räddades genom att de förstatligades. Finanskrisens verkningar väntas få följder i många år med ekonomisk tillbakagång, arbetslöshet och en valuta som knappt har styrfart.

   Koalitionen med Socialdemokraterna bröt samman fullständigt och Haarde tvingades lämna in sin avskedsansökan under måndagen till presidenten Olafur Ragnar Grimsson.

   Nyval äger rum den 9 maj och Haarde kommer inte att ställa upp för omval i det egna Självständighetspartiet.

   Island är ett av de länder som drabbats allra hårdast av finanskrisen och har tvingats låna mångmiljardbelopp av flera europeiska länder, bland andra Sverige.

SVERIGE  Slutna kontanthanteringssystem, toppmoderna larm, bevakningstjänster och övervakningskameror – inget hjälper och butiksrånen fortsätter att öka kraftigt visar 2008 års statistik.

   –Utvecklingen är mer än skrämmande, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna som anser att intresset är svagt hos politiker och myndigheter för denna typ av brott.

   Varje dag rånas i snitt tre butiker i Sverige. Ökningen av rånen fortsätter, trots att handeln under fjolåret satsade mer på förebyggande åtgärder än någonsin tidigare, både i form av utbildning av personal och tekniska åtgärder. Under senast året ökade butiksrånen med 25%.

   –Kedjorna har satsat miljontals kronor på slutna kontanthanteringssystem. Att det inte biter på utvecklingen visar att myndigheterna inte lyckas få hejd på problemet, säger Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk Handel.

   I en landsomfattande kampanj med namnlistor i butikerna försöker nu branschen väcka opinion. Listorna ska överlämnas vid en uppvaktning hos justitieminister Beatrice Ask. –Verkligheten är sådan nu att det inte går att sitta still. Vi har gjort så mycket själva att vi tycker att vi kan be om lite hjälp, säger Pär Bygdeson hos Livsmedelshandlarna.

   Att rädslan ökar bland personalen är ett av de största personalproblemen inom handeln. Brottsoffer tas numera väl om hand, det finns kristeam i alla de stora kedjorna. Men Svensk Handel har sett att nästan hälften av dem som utsatts för rån slutar inom två år. –Jag vill påstå att ingen blir riktigt återställd. Även om man börjar fungera normalt, är man överkänslig för ljud och har väldigt mycket sjukfrånvaro, säger Dick Malmlund.

   De som rånar gör det även om det bara är 1000–1500 kronor de kommer över. Man ser också att samma gäng tar tre butiker inom loppet av en och en halv timme, ofta i olika delar av stan så att polisen får samordningsproblem. –Ett sådant otroligt aktivt gäng kan stå för hundra rån under ett år. Och de slutar inte förrän de blir gripna, säger Dick Malmlund.

   Butiksrånarna blir yngre och yngre. Majoriteten ligger mellan 13 och 18 år, enligt Dick Malmlund: –Vid 14 är de helt fullfjädrade. De kommer in med vapen som de hanterar som om de vuxit upp med dem.

   Debatten i massmedia utesluter nästan helt analyser om orsaker till den ökade brottsligheten och fokuserar istället på att angripa symptomen med mer övervakning och fler poliser, vilket t.ex. föreslås av justitieminister Beatrice Ask.

STOCKHOLM  Under ett torgmöte som hölls av Sverigedemokratisk Ungdom, SDU,  på Norrmalmstorg i Stockholm attackerades arrangörerna. Ett 60-tal vänsteraktivister greps av polis sedan de angripit torgmötet med ägg- och stenkastning och försökt sabotera mötet.

   En stor polisstyrka höll vänsteraktivisterna i schack under det timslånga torgmötet. Ett större ingripande gjordes sedan där de gripna var misstänkta för störande av allmän sammankomst, ohörsamhet mot ordningsmakten, våld mot tjänsteman, försök till misshandel med mera.

   De gripna kördes bort i en SL-buss och släpptes efter att ha blivit identifierade. De är fortfarande misstänkta för brott och kommer att höras vid ett senare tillfälle.

SVERIGE  Enligt ett nytt förslag från en regeringsutredning skall det räcka med att riskera böter för att Polisen skall få röja trafikuppgifter och innehavaren bakom ett visst ip-nummer.

   I fredags kom Regeringens utredning, via utredaren Stefan Reimer, med förslaget att uppgifterna om vem som har ett visst ip-nummer skall kunna röjas av Polisen endast vid misstanke om brott som kan ge böter. Idag krävs det att brottet är belagt med fängelse på straffskalan.

   Någon särskild tillsyn över hur Polisen utnyttjar möjligheten införs inte enligt förslaget.

–Att bara få uppgift om innehavaren utgör inget intrång i telehemligheten, det är vad man kan kalla en kataloguppgift, säger Stefan Reimer.

   Han föreslår också nya regler för hur Polisen ska få hantera trafikuppgifter, det vill säga vem som kommunicerat med vem, när det skett, och på vilket sätt. I dag kan Polisen, eller andra brottsbekämpande myndigheter som Tullverket och Säpo, få ut dessa på två sätt. Antingen genom att gå till domstol och begära tillstånd för hemlig teleövervakning med hänvisning till rättegångsbalken, eller om brottet har minst två års fängelse i straffskalan gå direkt till operatören med stöd i lagen om elektronisk kommunikation.

   Idag används det sistnämnda tillvägagångssättet i omkring 10 000 fall per år, vilket kommer att avskaffas om utredningens förslag går igenom. I stället är det enbart rättegångsbalken som ska gälla.

   En domstol måste nu fatta beslut om teleövervakning när det finns en skäligen misstänkt. Under en förundersöknings inledningskede får däremot en åklagare själv fatta det beslutet, om det är av synnerlig vikt för utredningen och om straffvärdet är minst två års fängelse. Ett exempel som nämns av utredaren är att åklagaren kan besluta om en så kallad basstationstömning, att man begär ut listor över alla mobiltelefoner som befunnit sig i närheten av en brottsplats vid brottstillfället.

   En kontroversiell del i utredningens förslag är att Polisen ska få tillgång till så kallade lokaliseringsuppgifter, som visar var en viss mobiltelefon befinner sig även om den inte används. Det går att göra eftersom en mobiltelefon alltid tar reda på var närmaste basstation finns och att det därmed registreras en kommunikation.

   När det gäller underrättelseverksamhet, det vill säga polisiärt arbete som görs innan ett brott har begåtts, ska Polisen enligt förslaget få begära ut trafikuppgifter om det icke inträffade brottet ger minst två års fängelse. Här behövs inget domstolsbeslut, utan beslutet får fattas på chefsnivå på den brottsbekämpande myndigheten.

   –Det är inte rimligt att en domstol eller åklagare fattar beslut i underrättelseärenden, säger Stefan Reimer.

   Tillsyn över hanteringen av trafikuppgifter ska skötas av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2010. 

SVERIGE  Allt pekar på att AMF Pension för första gången tvingas ta tillbaka en del av återbäringsräntan från spararna. Samtidigt varnar försäkringskassan för pensionssänkningar.

   AMF Pension har aldrig tidigare tagit tillbaka pengar som bolaget redan fördelat bland sina sparare. Risken är dock nu extremt stor för att de måste göra ett återtag pga. den omfattande finanskrisen enligt AMF:s vd Ingrid Bonde.

   Risken att andra bolag kommer att följa efter är också stor.

   AMF Pension grundades 1973 och ägs av Svenskt Näringsliv och LO och har 240 anställda, 3,8 miljoner sparare och hade 253 miljarder kronor i placeringstillgångar den 30 september 2007.

   Efter januari månads slut vet man exakt hur stort återtaget blir.