ESTLAND Anhöriga till de ester som omkom när passagerarfärjan Estonia sjönk 1994 ökar trycket på myndigheterna att på nytt utreda vad som orsakade förlisningen. Under söndagen inleddes en annonskampanj som pekar på varför det är nödvändigt med en ny internationell utredning.
– Så mycket nya bevis har kommit fram de senaste åren att vi inte längre tvivlar det minsta på att den internationella rapporten och dess slutsatser som sammanställdes 1997 inte redovisar de verkliga skälen till varför fartyget sjönk, säger Helje Kaskel, ordförande i en estnisk anhörigförening. Hon syftar framförallt på de uppgifter som florerat om att det fanns gammal sovjetisk militärutrustning ombord och att det skett en explosion.
Estonia sjönk i hårt väder den 28 september 1994, när färjan var på väg från Estlands huvudstad Tallinn till Stockholm. I förlisningen omkom 852 personer, av dem 500 svenskar. Bara 137 människor överlevde.
TV4:s Nyheterna har avslöjat att när Estonia gick under hade det i 30 månader funnits ett hemligt avtal mellan tullen och Försvarsmakten om frakt av militärt materiel.
En grupp fristående experter, den s.k. Oberoende faktagruppen, har konstaterat att explosioner har ägt rum ombord på Estonia, men efter förlisningen, i anslutning till bogvisiret.
Svenska myndigheter har mörklagt förlisningen och hindrat oberoende granskning och enligt uppgifter också förstört bevismaterial om de hemliga militära transporterna.
Vittnesuppgifter finns om att medlemmar ur fartygsbesättningen som överlevde förlisningen har försvunnit spårlöst efter att ha tagits till förhör av myndigheter efter förlisningen.
Personer som engagerat sig i fallet har utsatts för förtal, hot och i vissa fall, som den tyska journalisten Jutta Rabe, även för rättsliga åtgärder.