Sveriges framtid har sett ljusare ut än den gör idag. Den 30 november 1718 slocknade dock hoppet bland många svenskar. AKTION FÖR SVERIGE minns konungen Karl XII.
’Kung Carl den unge hjelte,
han stod i rök och damm.
Han drog sitt svärd från bälte
och bröt i striden fram.’
Så inleds ’Karl XII’ av Esias Tegnér. Idag råder det en stor brist på driftiga och duktiga svenska män och kvinnor som samtidigt är ädla och renhåriga. Det saknas förebilder bland vårt folk.
Alla folk är i behov av förebilder, symboler, kulturer och traditioner att samlas kring för sin identitet. Då dessa nämnare som samlar oss svenskar står under angrepp är det av stor vikt att vi lyfter fram dem och bejakar dem. Att som folk bejaka sin identitet är en självbevarelsedrift och har inget med chauvinism att göra.
Karl XII, född den 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor, tillträdde som kung efter fadern Karl XI:s död den 5 april 1697 vid blott 15 års ålder, dog vid fästningen mellan klockan 8 och 9 på kvällen söndagen den 30 november 1718 i en av löpgravarna, den så kallade gamla linjen, av en kula (myten säger att det var en knapp), som genomborrade båda tinningarna och omedelbart medförde döden vid Fredrikstens fästning i Fredrikshald i Norge. Karl XII är en av de mest respekterade, modiga och storslagna svenskar genom historien och kanske den ’svenskaste svensk som någonsin funnits’.
Karl XII, kung vid 15 års ålder med stark vilja att lära och axla ansvar
AKTION FÖR SVERIGE samlades efter mörkrets infall vid Karl XII:s torg i Kungsträdgården. Ljus och facklor tändes och ordförande Markus Andersson höll ett tal till minnet av konungen på 290-årsdagen efter hans död.
Ur talet:
Karl XII utsatte sig ofta för stor fara vilket göt stort mod i männen. Han tycktes alltid finnas där det sköts som mest och snart gick rykten i leden att han var ’hård för skott’. Han var inte osårbar, utan skadades tvärtom flera gånger i strid. Men han var själv den första att rida iväg mot fiendens kanoner, den förste att hoppa iland, den första att stiga över en fästningsvall och hans soldater fick kraft ifrån hans mod.
Konungens blotta närvaro gav soldaterna kraft. Karoliner och knecktar minns stunderna med konungen i fält där han ibland sov med soldaterna i skogen ’uti en officiers knä, inswepter uti sin wåta kappa, emedan det starka regnet continuerade hela natten och kläderne på alla i gemen blefwo så genomblötta, som de legat uti siön’.
Kungen själv red ofta först in i striderna och ansågs vara ’hård för skott’, men skadades ett antal gånger under sin livstid
Minnesceremonin föregicks av flygbladsutdelning tidigare på dagen i Stockholmsområdet innan det bar iväg mot innerstaden.
AFS vill avsluta hyllningen med att återge sinclairvisan ’Karl XII’ av Esias Tegnér ifrån år 1818:
Kung Karl, den unge hjälte,
Han stod i rök och damm.
Han drog sitt svärd från bälte
Och bröt i striden fram.
’Hur svenska stålet biter,
Kom, låt oss pröva på!
Ur vägen, moskoviter!
Friskt mod, I gossar blå!
Och en mot tio ställdes
Av retad Vasason.
Där flydde vad ej fälldes;
Det var hans lärospån.
Tre konungar tillhopa
Ej skrevo pilten bud.
Lugn stod han mot Europa,
En skägglös dundergud.
Gråhårad statskonst lade
De snaror ut med hast:
Den höge yngling sade
Ett ord, och snaran brast.
Högbarmad, smärt, gullhårig,
En ny Aurora kom;
Från kämpe tjugoårig
Hon vände ohörd om.
Där slog så stort ett hjärta
Uti hans svenska barm,
I glädje som i smärta
Blott för det rätta varm.
I med- och motgång lika,
Sin lyckas överman,
Han kunde icke vika,
Blott falla kunde han.
Se, nattens stjärnor blossa
På graven länge se’n,
Och hundraårig mossa
Betäcker hjältens ben.
Det härliga på jorden,
Förgängligt är dess lott.
Hans minne uti Norden
Är snart en saga blott.
Dock — än till sagan lyssnar
Det gamla sagoland,
Och dvärgalåten tystnar
Mot resen efter hand.
Än bor i Nordens lundar
Den höge anden kvar;
Han är ej död, han blundar,
Hans blund ett sekel var.
Böj, Svea, knä vid griften,
Din störste son göms där.
Läs nötta minnesskriften,
Din hjältedikt hon är.
Med blottat huvud stiger
Historien dit och lär,
Och svenska äran viger
Sin segerfana där.