SVERIGE I våras kom förslag från regeringen på hur upphovsrätten kan skyddas även på nätet. Sedan dess har det varit tyst, men nu har lagförslaget kommit långt i beslutsprocessen och kan tas i bruk den 1 april nästa år.
Upphovsmän som sett sitt verk piratkopierat har tidigare fått gå till Polisen. Med den nya lagen kan rättighetsinnehavaren istället gå direkt till domstol. Domstolen kan sedan, om upphovsmannen har tillräckliga bevis, begära ut personuppgifter från internetleverantören.
Den nya lagen gör det även olagligt att medverka till upphovsrättsbrott. Detta skulle kunna användas för att komma åt personer bakom webbsajter som exempelvis The Pirate Bay. Den som äger rättigheterna till ett verk ska dessutom, om det är nödvändigt, ha rätt att samla in information om fildelare.
Lagen är baserad på det så kallade sanktionsdirektivet, som härstammar från EU. Detta direktiv kritiserades redan förra året. Daniel Westman, som är forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet, kommenterar förslaget:
”Jag ser en fara i att det kan missbrukas. Någon kan fabricera bevis, och det blir svårt för domstolen att upptäcka eftersom det inte finns någon som talar emot, ingen motpart som strider mot utlämnandet av personuppgifterna. Det finns en risk att lagen används till exempel för att ta reda på vem som sprider obekväma åsikter på nätet.’”
Det finns paralleller i debatten om fildelning med den debatt som pågår med FRA-lagen. Å ena sidan står det svenska folket eller den lilla människan med sina intressen och sin integritet, å andra står mäktige storebror i första hand av representativa politiker med allt sämre förankring bland befolkningen. Bakom dessa politiska processer som väckt stor kritik hos massorna anar många att det ofta ligger andra privata eller ekonomiska intressen än medborgarnas, ofta utanför Sverige.
