Smakförstärkaren glutamat, även kallat MSG, är numera en mycket vanlig tillsats i våra livsmedel. Vår kropp har inget behov av intag av syntetisk glutamat, och då ämnet angriper nervcellerna och kan ge mycket allvarliga skador, är tillsatsen att klassificera som nervgift.
Glutaminsyra är en av de 20 aminosyrorna som utgör byggstenarna i proteiner. Glutaminsyrans salter kallas glutamater. Glutamater finns naturligt i mycket mat, men kan också tillsättas i form av till exempel natriumglutamat för att förstärka smaken på lagad mat. Denna syntetiska variant av glutamat har visat sig ha en mycket negativ och allvarlig påverkan på kroppen och nervsystemet. Ämnena har följande beteckningar:
• E620 Glutaminsyra
• E621 Natriumglutamat (kallas även smakförstärkare)
• E622 Kaliumglutamat
• E623 Kalciumdiglutamat
• E624 Monoammoniumglutamat
• E625 Magnesiumdiglutamat
Natriumglutamat (E621) är vanligast förekommande i svenska livsmedelsbutiker då det används som smakförstärkare. I det ”fast food”-samhälle som snabbt utvecklas finns inte bara behovet av att snabbt laga själva maten, utan dessutom är hållbarheten bland många livsmedel idag längre än någonsin tidigare. Då både näringsämnen och smaken försvinner med tiden har man kompenserat detta med syntetisk smakförstärkning. Tidigare försökte man inte ens konservera vissa varor då man visste att varorna helt enkelt inte lämpade sig för konservering och blev dåliga. Idag har man försökt att på konstgjord väg bevara smak och lukt hos en mängd livsmedel. Natriumglutamat förekommer t.o.m. i livsmedel utan längre konserveringsbehov. Syntetisk glutamat ”lyfter fram” andra smaker i livsmedlen, men är i sig inte tilltalande med en metallisk bismak.
Skadeverkningar
Det är bekräftat att glutamat är giftigt för nervcellerna. Doseringen och den tid man äter livsmedel innehållande ämnet påverkar skadeverkan. Glutamat finns naturligt både i kroppen och som en signalsubstans i hjärnan. Denna mängd producerar och reglerar kroppen själv. Kroppen lagrar glutamat i njurarna, levern och musklerna för att kunna reglera ämnesomsättningen. I hjärnan fungerar även glutamat som en signalsubstans och är av kritisk betydelse för vår mentala, motoriska och känslomässiga funktion. Överdosering av denna tillsats har visat sig ge migrän, illamående, nästäppa, aggressivitet, minnesstörningar, halsbränna, svettningar, koncentrationssvårigheter, tryck över bröstet och även aptitförhöjande. Bland de allvarligare sjukdomarna man tror en långsiktig överdosering kan leda till hör stroke, epilepsi, demens, manodepressivitet, Parkinsons sjukdom, Alzheimers, schizofreni och andra allvarliga neurologiska sjukdomar. Hur stor en överdos är varierar från person till person, men vid djurförsök har ämnet även visat sig ge synproblem, blindhet och diabetes. Avkomman riskerar även att få balansbesvär.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, anser att glutamat skall förbjudas. – Glutamat är giftigt för nervcellerna och kan i längden öka risken för alzheimers och andra demenssjukdomar. Jag förstår inte varför man inte förbjuder det.
Den privata marknaden och storföretagens allt starkare ställning
De senaste decennierna har de privata marknadskrafternas ställning kraftigt ökat och statens roll som skyddande och granskande roll har försvagats som en följd av politiska beslut om att bidra till globalisering och internationell anpassning och främja den fria marknaden.
Denna omfattande internationalisering har gjort industriell storskalighet mycket lönsam och multinationella företag har idag oftast både bättre ekonomiska förutsättningar och större medial uppmärksamhet för egen forskning och marknadsföring för sina ändamål än enskilda nationalstater med sina skyddsinstitut.
Kontraforskning
Storföretagen bedriver mycket omfattande kontraforskning till fördel för sina produkter vilket ofta leder till att beslutsprocessen mot förbud av t.ex. vissa ämnen blir långdragen och komplicerad. Ofta leder denna kontraforskning till rön som antyder att det skulle kunna finnas andra orsaker till eventuella biverkningar och då friar man hellre än att fälla till den fria marknadens fördel.
Ett exempel på en sådan process gäller t.ex. sötningsmedlet Aspartam där man tidigt anat allvarliga biverkningar, men att dessa biverkningar först blir riktigt tydliga efter en längre tids konsumtion efter kanske 15 år eller mer. Aspartam är precis som glutamat alltså tills vidare tillåtet och användningen av ämnena i våra livsmedel har ökat kraftigt.
Livsmedelsverket anser ännu att de förekommande mängderna av glutamat i svenska livsmedel skulle vara ofarligt. Då de ekonomiska vinsterna hos företagen ibland är enorma förekommer det också korruption både bland myndigheter och forskare som upptäckt biverkningar på ett tidigt stadium.
Vilka varor innehåller glutamat?
Exempel på livsmedel som ofta innehåller glutamat:
Buljong
Aromat
Kryddmix (t.ex. grillkrydda)
Chips
Korv
Friterad kyckling
Köttbullar
Smörgåsskinka
Pulversoppor
Såser
Vissa syltor och leverpastejer
Med mera…
Exempel på tillverkare där glutamat är mycket vanligt förekommande är t.ex. Knorr (ägs numera av den holländska koncernen Unilever Bestfoods) och tidigare Blå Band. Glutamat förekommer även i produkter från Familjen Dafgård, Santa Maria, OLW, Estrella och Scan.
Läs även Sverige Konsumenter i Samverkans enkätundersökning om glutamat: http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/enkater/glutamat_res2.pdf
Markus Andersson
