Den smältande polarisen gör det möjligt att starta ekonomiskt lönsam utvinning av olja och naturgas allt närmare Nordpolen. Fem nationer gör anspråk på området och gränstvisterna mellan länderna kan öka spänningen även för Sverige.
Fem nationer
De länder som gör anspråk på norra polarområdet är Ryssland, Kanada, USA från Alaska, Norge från ögruppen Svalbard och Danmark genom sin kontroll över Grönland. Det ständigt tillfrusna Polarhavet var förut av litet intresse och gränsdragningen är oklar på vissa håll. Nu har gränsfrågan blivit högsta angelägenhet för respektive nations regeringar. Vissa bedömare har gått så långt som att påstå att tvisterna underblåser ett nytt ’kallt’ krig.
Nya sjöleder
De senaste årtiondena har polarisens utbredning minskat totalt sett. Det är inte otänkbart att Norra Ishavet i framtiden blir isfritt sommartid. Isfritt hav öppnar också nya farleder för sjöfarten. Det gäller den så kallade nordvästpassagen som går från norra Atlanten väster om Grönland och leder fram till Berings sund mellan Alaska och ryska Kamtjatka. Nordvästpassagen skulle avsevärt minska transportsträckan för handelsfartyg mellan Europa och östra Asien.
Efterfrågan ökar
Priset på olja har skjutit i höjden de senaste åren i takt med att efterfrågan ökat. Det är framförallt länder i Asien, inte minst Kina, vars förbrukning av olja stiger kraftigt från år till år. Samtidigt har produktionen nått sitt tak i flera stora oljefält, och det befaras att tillgången på olja snart kommer att sjunka. Det är i ljuset av detta som möjliga oljefyndigheter under Arktis istäcke blivit intressanta. En fjärdedel av världens reserver av olja och naturgas förväntas finnas i Arktis. Även naturgas och mineraler kan komma i fråga för exploatering.
Gränstvister
Lomonosovryggen är en bergskedja under havsytan som börjar på ryskt territorium och sträcker sig till Grönland. Ryssland hävdar med hänvisning till detta att stora delar av Arktis tillhör landet. Det rör sig om en yta på 1,2 miljoner kvadratkilometer. Frågan kom till sin spets förra året när en rysk flagga i titan placerades på havsbotten under Nordpolen av en ubåt. Anspråket skapar en gränstvist med alla de andra fyra länderna.
Den rysk-norska tvisten rör framförallt området mellan Svalbard och Kolahalvön utanför norska ishavskusten. I området utvinns redan idag naturgas från det stora norska gasfältet Snöhvit. Ryssland och Norge har sedan gammalt ett avtal, Svalbardtraktaten, som ger alla lika stor rätt att bedriva verksamhet i ögruppen. Ryssland har därför sedan länge brutit kol på Svalbard.
En liten och förut obetydlig ö utanför Grönlands kust, kallad Hans ö, har gett upphov till motsättningar mellan Danmark och Kanada. Båda parterna gör anspråk på ön, som ligger utmed Nordvästpassagens sjöled och påverkar dragningen av den ekonomiska zonen mellan länderna.
Möte på Grönland
Ett ministermöte hölls i Jakobshavn på Grönland i maj där de fem nationerna försäkrade att följa FN:s havsrättskonvention. ’Freden har sänkt sig över Nordpolen’, konstaterade den danska utrikesministern Möller, som var värd för mötet. I en gemensam deklaration förbinder sig länderna att inte konkurrera om kontrollen över Arktis och dess rikedomar, utan att fredligt samarbeta kring dessa frågor.
Sveriges roll
Även om Sverige saknar anspråk i Arktis finns det ett möjligt hot eftersom våra grannländer riskerar att hamna i konflikt med varandra. Man kan notera att fyra av länderna är medlemmar av NATO, men bara Danmark är medlem i EU. Försvarsminister Tolgfors har tidigare talat för ett ökat norskt-svenskt försvarssamarbete, vilket skulle flytta den norsk-ryska tvisten närmare oss.
Joakim Karlsson
